Sommarlovet har knappt börjat förrän skolavslutningens sista ton har klingat ut. Men få psalmer väcker så blandade känslor som Den blomstertid nu kommer – en glädjesång från 1600-talet som idag är en stridsfråga om skolans traditioner.

Författare: Israel Kolmodin · Första publicering: 1695 · Psalmnummer (1986): 199 · Användning: Skolavslutning

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakt ursprung till nazistanklagelserna
  • Om psalmen faktiskt användes av nazistiska grupper
  • När bojkotten i skolor började på allvar
3Tidlinjesignal
  • 1695: Första publicering
  • 1819: Revidering i 1819 års psalmbok
  • 1986: Nuvarande version, psalm 199
4Vad händer härnäst
  • Debatten om psalmen i skolan fortgår
  • Fler skolor väljer alternativ till skolavslutning
  • Forskning om psalmens historia kan bringa klarhet

Två fixpunkter i psalmens historia – vem som skrev den och var den står i psalmboken – sammanfattas i tabellen nedan.

Egenskap Värde
Författare Israel Kolmodin (Litteraturbanken – akademisk resurs)
Publicerad 1695 (Litteraturbanken – akademisk resurs)
Psalmnummer (1986) 199 (Wikipedia – psalmboksinformation)
Antal verser 4–5 (beroende på version) (Wikipedia – psalmboksinformation)

Varför får man inte sjunga den blomstertid nu kommer?

  • Psalmen har anklagats för att ha nazistiska kopplingar (Wikipedia – psalmkontrovers)
  • Skolavslutningar i kyrkan har ifrågasatts som konfessionella inslag
  • Sången är förknippad med nationalism i vissa kretsar

Anledningar till kontroversen

Under 2000-talet har psalmen ifrågasatts av grupper som menar att den bär på nationalistiska och ibland nazistiska undertoner. Enligt kritiker användes den under 1930- och 40-talen i sammanhang som förknippades med den tyska nationalsocialismen. Exakt hur starka dessa kopplingar är råder det dock stor oenighet om. Wikipedia sammanfattar att ”psalmen har anklagats för att ha nazistiska kopplingar” (Wikipedia – psalmkontrovers), men någon entydig källa som bekräftar en systematisk användning inom nazistiska rörelser har inte presenterats.

Historisk bakgrund till bojkotten

Bojkotten av psalmen är inte ett isolerat fenomen – den speglar en bredare debatt om skolavslutningars form. När skolan i Sverige successivt separerades från kyrkan under 1900-talet minskade de konfessionella inslagen. Att sjunga en psalm med uttalat kristet innehåll i en kommunal skola upplevdes av somliga som problematiskt. I mitten av 2010-talet rapporterade flera medier att allt fler skolor valde bort Den blomstertid nu kommer just på grund av dess religiösa och politiska laddning (Wikipedia – skolavslutning).

Alternativ användning

Trots kontroversen sjungs psalmen fortfarande i många sammanhang – inte minst i kyrkliga skolavslutningar och som sommarpsalm i gudstjänster. En del skolor har valt att sjunga en sekulär variant med omarbetad text, medan andra helt ersatt den med exempelvis ”Sommaren är kort” eller ”Idas sommarvisa”.

Paradoxen

Samma psalm som i århundraden signalerat sommar och gemenskap har på kort tid blivit en symbol för politisk oenighet. Skolors val att byta ut den har inte gjort den mindre älskad – bara mer omdebatterad.

Slutsats: Konsekvensen: Den som vill förstå debatten måste skilja på psalmens ursprungliga innehåll och dess senare politiska laddning.

Vem skrev texten till den blomstertid nu kommer?

Israel Kolmodin

Israel Kolmodin (1643–1709) var professor i teologi i Uppsala och senare biskop i Visby. Enligt en bloggsammanställning var han en framstående psalmförfattare (Vardags-erfarenheter – blogg), men uppgifterna om hans exakta roll är osäkra. Litteraturbanken tillskriver psalmen Kolmodin (Litteraturbanken – auktoritativ källa), medan en artikel från Lunds universitet påpekar att det finns oklarhet och oenighet i frågan (Lunds universitet – litteraturvetenskaplig artikel).

Kolmodins liv och verk

Förutom Den blomstertid nu kommer skrev Kolmodin flera andra psalmer, bland annat ”Vår tid är helt förflygen”. Hans texter präglas av en barock bildrikedom och en stark naturkänsla.

Textens ursprung

Den äldsta kända versionen av texten finns i Then Swenska Psalm-Boken från 1694 (Litteraturbanken – originaltext). Där inleds psalmen med raden ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor”.

Mönstret: Kolmodin står som namnet, men den faktiska texttraditionen innehåller spår av flera händer – Wallins bearbetning är bara ett exempel.

När skrevs den blomstertid nu kommer?

  • 1695: Första publicering i 1695 års psalmbok (Litteraturbanken – psalmhistorisk databas)
  • 1819: Reviderad version i 1819 års psalmbok (Wikipedia – psalmens historik)
  • 1937: Ny revidering, psalm 474 (Wikipedia – psalmens historik)
  • 1986: Nuvarande version, psalm 199 (Wikipedia – psalmens historik)

Första publicering

Psalmen trycktes första gången 1695 i den officiella psalmboken för Svenska kyrkan. Den exakta tiden för tillkomsten är inte dokumenterad, men forskare placerar den till 1690-talet.

Senare revisioner

Johan Olof Wallin, som var ledande i arbetet med 1819 års psalmbok, bearbetade texten språkligt. Ändringarna gällde främst stavning och ordföljd – innehållet förblev i stort sett oförändrat.

Olika psalmboksversioner

I 1937 års psalmbok fick psalmen nummer 474, och i 1986 års bok nummer 199. Den finlandssvenska psalmboken har en egen numrering: nummer 535 (Psalmbok.fi – finlandssvensk psalmbok).

Mönstret: Varje ny psalmbok har putsat texten – men grunden från 1695 är densamma.

Vilket psalmnummer har den blomstertid nu kommer?

  • 1986 års psalmbok: nummer 199 (Wikipedia – psalmnummer)
  • 1937 års psalmbok: nummer 474 (Wikipedia – psalmnummer)
  • 1695 års psalmbok: nummer 164 (Wikipedia – psalmnummer)
  • Finlandssvenska psalmboken: nummer 535 (Psalmbok.fi – finlandssvensk psalmbok)

Slutsatsen: Psalmnumret är en kartnyckel – det visar var psalmen hör hemma i olika traditioner, från svensk till finlandssvensk.

Varför är den blomstertid nu kommer förknippad med skolavslutningar?

  • Psalmen sjungs traditionellt vid skolavslutningar i Sverige (Litteraturbanken – skolavslutningstradition)
  • Den har blivit en symbol för sommarlov och avslut
  • Kontroverser har lett till att vissa skolor slutat sjunga den

Traditionen med skolavslutning i kyrkan

Under 1900-talet blev det vanligt att skolavslutningar hölls i kyrkan, och Den blomstertid nu kommer med sin svängande sommarstämning passade perfekt. För generationer av svenskar är den soundtracket till sommarlovets början.

Sångens sommartema

Texten hyllar blomsterprakt och fägring – ”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor” – och det är just den glädjen som gjort den till en naturlig sommarpsalm.

Debatt om kyrklig närvaro i skolan

När skolavslutningen flyttade från kyrkan till skolans aula försvann ofta psalmsången. Många skolor valde medvetet bort Den blomstertid nu kommer för att undvika konfessionella eller kontroversiella inslag.

Det ironiska

En psalm som skrevs för 300 år sedan som en glädjesång över sommaren har blivit en stridsfråga om skolans traditioner.

Tidslinje: Psalmens resa från 1695 till idag

  • 1695 – Första publicering i 1695 års psalmbok (Litteraturbanken – akademisk resurs)
  • 1819 – Reviderad version med bearbetning av Johan Olof Wallin (Wikipedia – psalmens historik)
  • 1937 – Ny revidering, psalm 474 (Wikipedia – psalmens historik)
  • 1986 – Nuvarande version, psalm 199 (Wikipedia – psalmens historik)
  • 2000-talet – Kontroverser kring nazistiska kopplingar och skolavslutningar (Wikipedia – kontrovers)

Mönstret: Varje ny psalmbok har putsat texten och förändrat numret – men grunden från 1695 är densamma.

Vad som är bekräftat och vad som är oklart

Bekräftade fakta

  • Författare: Israel Kolmodin (Litteraturbanken – akademisk resurs)
  • Första publicering 1695 (Litteraturbanken – akademisk resurs)
  • Psalmnummer i nuvarande psalmbok: 199 (Wikipedia – psalmboksinformation)
  • Melodi: svensk folkvisa (Jesu Kristi Kyrka – psalmtextkälla)

Vad som är oklart

Citat ur psalmen och från debatten

”Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.”

– Israel Kolmodin, första versen (1695)

”Psalmen har anklagats för att vara nationalistisk och kopplad till nazism.”

– Sammanfattning av kritik, Wikipedia (Wikipedia – kontrovers)

Sammanfattning

Den blomstertid nu kommer är långt mer än en sommarpsalm – den är en kulturell prisma som bryter ljuset från 1600-talets fromhet till 2000-talets identitetspolitik. För den svenska skolan står valet klart: fortsätta en 300-årig tradition eller anpassa sig till nya tider. Ingen lösning kommer att göra alla nöjda, men att förstå psalmens historia och de frågor den väcker är ett första steg.

För den som vill fördjupa sig i bakgrunden finns en utförlig genomgång av psalmens historia och text på en annan sajt.

Vanliga frågor

Vilken melodi används till den blomstertid nu kommer?

Melodin är en svensk folkvisa (Jesu Kristi Kyrka – psalmtextkälla).

Hur många verser har den blomstertid nu kommer?

Antalet varierar mellan 4 och 5 verser beroende på psalmboksversion (Wikipedia – psalmboksinformation).

Vilka ändringar har gjorts i texten genom åren?

Johan Olof Wallin bearbetade språket till 1819 års psalmbok. Stavning och ordföljd moderniserades, men innehållet förblev i stort sett oförändrat.

Finns det en inspelning av den blomstertid nu kommer som film?

Psalmen har förekommit i flera svenska filmer och TV-program, framför allt i samband med skolavslutningar, men ingen enskild film har den som huvudtema.

Vad betyder ’blomstertid’ i psalmen?

Blomstertid är en äldre benämning på sommarens blomsterprakt och står för lust och fägring – glädje och skönhet.

Vilken psalmbok innehåller den blomstertid nu kommer idag?

I 1986 års svenska psalmbok har den nummer 199. I den finlandssvenska psalmboken är numret 535 (Psalmbok.fi – finlandssvensk psalmbok).

Är den blomstertid nu kommer en sommarpsalm?

Ja, den klassas som en sommarpsalm och sjungs traditionellt vid skolavslutningar och i sommarandakter.

Kan man sjunga den blomstertid nu kommer i skolan idag?

Det varierar. Många skolor har valt bort psalmen på grund av dess religiösa eller kontroversiella laddning, medan andra fortfarande sjunger den. Frågan är fortsatt omdebatterad.

Relaterad läsning