Döden är en man – granskningen av Da Costa-fallet

De flesta har en åsikt om Da Costa-fallet – även de som inte läst en enda sida av den omtalade boken. Per Lindebergs ”Döden är en man” har sedan första utgåvan 1999 väckt debatt om mediehets, rättssäkerhet och gränsen mellan journalistik och moralpanik.

Första utgivningsår: 1999 ·
Författare: Per Lindeberg ·
Förlag: Fischer & Co ·
Uppdaterad utgåva: 2008 ·
Utgåva (2024): Bokus, Adlibris

Sex nyckelfakta om boken, samlade från förlag och handelsplatser.

Vad handlar boken Döden är en man om?

Bokens huvudtema

• Boken handlar om den så kallade styckmordsrättegången eller da Costa-fallet (Wikipedia (svensk artikel))
• Lindeberg menar att de två läkarna utsattes för justitiemord (Wikipedia (svensk artikel))

Bokens titel är medvetet vald som en formel för svart-vitt tänkande, enligt författaren själv. När styckmordsfallet diskuterades i medierna reducerades komplexiteten till en enda berättelse: onda män mot oskyldiga offer. Lindebergs bok är ett försök att nyansera den bilden.

Koppling till Da Costa-fallet

• Bokus beskriver boken som ett av den svenska kriminalhistoriens mest omdiskuterade rättsfall (Bokus (bokhandel))
• Boken väckte en våldsam debatt enligt Bokus (Bokus (bokhandel))

Implikationen: Boken är inte bara en reportagebok om ett mord – den är en systemkritik mot hur rättssamhället hanterar mediedrev.

Vem är Per Lindeberg?

Bakgrund

• Per Lindeberg är frilansjournalist och författare (Journalisten (facktidning för journalister))
• Han gav ut boken ”Blylarmet” 1983 (Journalisten (facktidning för journalister))

Lindeberg är ingen nykomling i grävande journalistik. Hans bakgrund som frilansjournalist gav honom verktygen att ifrågasätta etablerade sanningar i ett av Sveriges mest uppmärksammade rättsfall.

Andra verk

• Utöver ”Döden är en man” har Lindeberg skrivit flera böcker om rättsfall
• Hans författarskap kännetecknas av djupgående granskningar av rättsprocesser

Vad detta innebär: Lindebergs ställning som oberoende granskare gav honom trovärdighet, samtidigt som han saknade de resurser som stora mediehus hade.

Vad är Da Costa-fallet?

Händelseförlopp

• Da Costa-fallet är ett styckmord som fick stor medieuppmärksamhet
• Fallet rör mordet på Catrine da Costa 1984

Catrine da Costa hittades död 1984, och hennes kropp hade styckats. Två läkare – Teet Härm och Thomas Allgén – åtalades misstänkta för mord. Rättegången blev en av de mest uppmärksammade i svensk kriminalhistoria.

Rättegången

• Rättegången 1984 präglades av omfattande medierapportering (Wikipedia (svensk artikel))
• Lindeberg menar att medierna var medskyldiga till att rättssystemet havererade (Journalisten (facktidning för journalister))

Rättsprocessen kantades av kontroversiella inslag: obducenten som bytte sida, en allmänläkare som blev huvudmisstänkt, och en mediaapparat som drev en berättelse om onda läkare. Enligt Lindeberg var medierna medskyldiga till att rättssystemet havererade.

Vad detta innebär: Da Costa-fallet är inte bara en mordgåta – det är en varningssignal om hur mediedrev kan undergräva rättssäkerheten.

Vad var styckmordsrättegången?

Rättsprocess

• Rättegången 1984 ledde till att läkarna åtalades
• Bokus uppger att boken har legat till grund för flera resningsansökningar (Bokus (bokhandel))

Rättegången mynnade ut i ett ovanligt utfall: läkarna friades för mord men dömdes för brott mot griftefriden. Men rättsprocessen slutade inte där. Boken har legat till grund för flera resningsansökningar – och en ny juridisk prövning väntas ta sin början under 2025.

Medierapportering

• Medierna beskrev läkarna som ”de onda männen” (Mediemordet (granskande sajt))
• Lindeberg anser att de båda läkarna är oskyldiga till såväl mord som styckning (Journalisten (facktidning för journalister))

Implikationen: Styckmordsrättegången är en fallstudie i hur mediebilder skapar sanningar som domstolar sedan har svårt att frigöra sig från.

Varför är boken omdebatterad?

Mediekritik

• Boken ifrågasätter mediernas roll i rättsprocessen (Journalisten (facktidning för journalister))
• Lindeberg anser att medierna var medskyldiga till justitiemordet (Journalisten (facktidning för journalister))

Debatten kring boken handlar inte i första hand om fallet i sig, utan om vad den säger om mediernas makt. Lindebergs tes är att journalister, i sin jakt på rubriker, skapade en berättelse som domstolen sedan inte kunde frångå. Bokens beskrivning av mediehets och moralpanik har gjort den till en referenspunkt i diskussioner om justitiemord och medieansvar.

Rättssäkerhet

• Bokus uppger att boken utlöste nya polisutredningar (Bokus (bokhandel))
• Mediemordet uppger att den uppdaterade utgåvan granskar försök att förhindra en ny rättslig prövning (Mediemordet (granskande sajt))

Implikationen: Bokens debatt handlar i grunden om en principiell fråga – hur mycket makt ska medierna ha över rättsprocesser? Och vem granskar granskarna?

Tidslinje

• 1984: Styckmordsrättegången inleds
• 1999: Döden är en man publiceras första gången (Wikipedia (svensk artikel))
• 2008: Uppdaterad utgåva ges ut
• 2024: Boken finns tillgänglig på Bokus, Adlibris och Bookbeat (Bokus (bokhandel))
• 2025: Förnyad juridisk prövning av rättsövergreppen väntas (Mediemordet (granskande sajt))

Bekräftade fakta och oklarheter

Citat från boken och debatten

”Jag känner en trygghet i boken – jag har lagt ner fem år av mitt liv på att granska detta fall.”

– Per Lindeberg, i intervju med Journalisten (facktidning för journalister)

”Medierna var medskyldiga till att rättssystemet havererade. Läkarna utsattes för ett justitiemord.”

– Per Lindeberg, enligt Journalisten (facktidning för journalister)

”Boken är ett av de senaste decenniernas mest uppmärksammade svenska böcker.”

– Mediemordet (granskande sajt)

”Den uppdaterade utgåvan granskar en modern myt om styckmordsfallet och de två onda männen som skapades i massmedierna.”

– Mediemordet (granskande sajt)

För läsare som följt Da Costa-fallet i medierna: boken erbjuder en motberättelse. För läsare som inte känner till fallet: den är en påminnelse om hur snabbt en enskild persons liv kan reduceras till en rubrik. Utmaningen för det svenska rättssamhället är tydlig: antingen tar vi lärdom av mediehetsens konsekvenser – eller så riskerar historien att upprepa sig.

Relaterad läsning: Om Döden är en man – Mediemordet · Jag känner en trygghet i boken – Journalisten

För en djupare förståelse av rättsprocessen kan man läsa Hanna Olssons analys av Da Costa-fallet, som belyser de feministiska perspektiven i fallet.

Vanliga frågor

Relaterad läsning

• Om Döden är en man – Mediemordet (granskande sajt)
• Jag känner en trygghet i boken – Journalisten (facktidning för journalister)