Har du någonsin undrat varför vissa skogspartier ser trötta ut och varför sjöar ibland får ett grönaktigt sken? Svaret ligger i markens pH-värde och de ämnen som långsamt försurar den.
Främsta försurande ämne från mänsklig aktivitet: Kväveoxider (NOx) från vägtrafik och förbränning ·
Andra viktiga ämne: Svaveldioxid (SO2) från industrin, minskat med över 90% sedan 1990 ·
Naturlig försurning: Orsakas av skogstillväxt och nedfall av organiskt material
Snabböversikt
- Kväveoxider och svaveldioxid är de viktigaste försurande ämnena från mänsklig aktivitet (Sveriges miljömål (nationell miljömålsmyndighet)).
- Naturlig försurning från skogstillväxt är ett väldokumenterat fenomen (Havs- och vattenmyndigheten (vattenmyndighet)).
- Kalkning höjer pH i sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen (regional myndighet)).
- Exakt fördelning mellan olika kväveoxidkällor regionalt varierar. (Naturskyddsföreningen (miljöorganisation))
- Ammoniakens roll i markförsurning är mindre kvantifierad på nationell nivå (Naturskyddsföreningen (miljöorganisation)).
- Långsiktiga effekter av minskad svaveldioxid på markens buffertkapacitet är inte fullt kända. (Naturskyddsföreningen (miljöorganisation))
- Depositionen av svavel- och kväveföroreningar kulminerade i början av 1970-talet (Naturvårdsverket via DiVA (forskningsrapport)).
- Svaveldepositionen är i dag kraftigt reducerad, medan kvävedepositionen minskar långsammare (Naturvårdsverket via DiVA). (Naturvårdsverket via DiVA (forskningsrapport))
- Fortsatta utsläppsminskningar av kväveoxider från trafik är avgörande.
- Kalkning kommer fortsätta vara en viktig åtgärd i känsliga områden (Havs- och vattenmyndigheten).
- Anpassat skogsbruk kan minska naturlig försurning.
Nyckelfakta om markförsurning i en tabell.
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Största källa till markförsurning i Sverige | Kväveoxider från vägtrafik |
| Minskning av svaveldioxid sedan 1990 | Över 90% |
| Naturlig försurning sker främst i | Barrskogar och torvmarker |
| Vanligaste åtgärden | Kalkning av försurade sjöar |
Vilket ämne bidrar mest till försurningen av våra marker?
Kväveoxider (NOx) – den främsta orsaken
- Kväveoxider från vägtrafik och förbränning är den största antropogena källan till markförsurning i Sverige, enligt Naturskyddsföreningen (miljöorganisation).
- När kväveoxider når atmosfären omvandlas de till salpetersyra, vilket sänker pH-värdet i mark och vatten (Havs- och vattenmyndigheten).
- Kväveoxider bidrar dock bara till försurning när vegetationen inte längre kan ta upp mer kväve – ett slags mättnadstillstånd (Havs- och vattenmyndigheten).
Svaveldioxid (SO2) – en minskande men betydande källa
- Svaveldioxid har historiskt varit den främsta orsaken till försurningen av skogsmarken i Sverige (Naturvårdsverket via DiVA).
- Utsläppen har minskat med över 90% sedan 1990 tack vare reningsutrustning och lagstiftning (Naturvårdsverket (miljömyndighet)).
- Svaveldioxid omvandlas till svavelsyra i atmosfären, en stark syra som snabbt sänker pH (Havs- och vattenmyndigheten).
Varför kolmonoxid och koldioxid inte är försurande för mark
- Kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO₂) bidrar inte till markförsurning. Koldioxid påverkar havsförsurning via kolsyra, men inte markens pH (Naturskyddsföreningen).
- För markförsurning krävs ämnen som bildar starka syror – svavel- och kväveföreningar är de enda som gör det i betydande omfattning.
Vilka avgaser bidrar till markförsurning?
Avgaser från bilar och andra fordon
- Avgaser innehåller kväveoxider som omvandlas till salpetersyra i atmosfären (Naturskyddsföreningen).
- Trafik på land och till sjöss är en stor källa till kväveoxidutsläpp (Naturskyddsföreningen).
Industriella utsläpp
- Svaveldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen i industrin (Naturvårdsverket).
- Industrins utsläpp har minskat kraftigt, men bidrar fortfarande regionalt (Naturvårdsverket).
Jordbrukets ammoniak
- Ammoniak från jordbruket bidrar indirekt till försurning via nitrifikation i marken (Sveriges miljömål).
- Ammoniakens roll är mindre kvantifierad på nationell nivå men anses vara betydande i jordbruksintensiva områden.
För den svenska bonden innebär ammoniak en dubbel utmaning: den bidrar både till övergödning och, via markprocesser, till försurning. Utan bättre data riskerar åtgärder att bli ineffektiva.
Det är tydligt att ammoniak utgör en förbisedd faktor i markförsurningen.
Varför blir våra sjöar och marker försurade?
Mekanismerna bakom surt regn
- Surt regn bildas när svavel- och kväveföreningar reagerar med vatten och syre i atmosfären (Naturskyddsföreningen).
- Resultatet är svavelsyra och salpetersyra som faller med nederbörden och sänker pH i mark och vatten (Havs- och vattenmyndigheten).
Naturlig försurning från skogstillväxt
- Skogstillväxt försurar marken genom att träden tar upp basiska katjoner och lämnar kvar vätejoner (Havs- och vattenmyndigheten).
- Detta är en långsam process, men i barrskogar med tjockt humuslager kan pH sjunka märkbart över tid.
Mänsklig påverkan och nedfall
- Nedfall av försurande ämnen med nederbörden är den dominerande antropogena källan (Naturvårdsverket via DiVA).
- Depositionen kulminerade på 1970-talet och har sedan minskat, men kvävenedfallet är fortfarande högt i södra Sverige (Naturvårdsverket via DiVA).
Medan svaveldepositionen minskat dramatiskt, har kvävedepositionen bara halverats – och i vissa regioner är den fortfarande så hög att markens kväveupptagningsförmåga överskrids. Det innebär att kväveoxider idag är den akuta frågan.
Kväveoxider är alltså den akuta frågan, men historiska svavelutsläpp har lämnat bestående skador.
Vad är det för typ av skog eller mark som ofta leder till naturlig försurning?
Barrskog och sur humus
- Barrskog med tjockt humuslager bidrar till naturlig försurning genom nedbrytning av organiskt material (Havs- och vattenmyndigheten).
- Barrnedfallet är surt och bryts ner långsamt, vilket ackumulerar organiska syror.
Torvmarker och myrar
- Torvmarker och myrar har naturligt lågt pH på grund av ackumulering av organiska syror (Länsstyrelsen).
- Dessa miljöer är särskilt känsliga för ytterligare försurning från nedfall.
Granit- och gnejsberg som underlag
- Berggrund av granit eller gnejs har låg buffringsförmåga och gör marken känslig för försurning (Länsstyrelsen).
- Områden med sådan berggrund, som i Småland och norra Sverige, har drabbats hårdast av surt regn.
Att tro att naturlig försurning alltid är harmlös är en missuppfattning. I kombination med antropogent nedfall kan känsliga skogsekosystem nå en kritisk punkt där viktiga näringsämnen som kalcium och magnesium lakas ur marken (Länsstyrelsen).
Kombinationen av naturlig och antropogen försurning kan leda till kritisk näringsbrist i skogsmarken.
Vad kan göras för att stoppa försurningen?
Kalkning av sjöar och skogsmark
- Kalkning är en beprövad metod för att neutralisera försurade sjöar och vattendrag (Havs- och vattenmyndigheten).
- I Sverige kalkas årligen tusentals sjöar för att upprätthålla biologisk mångfald.
Minskning av utsläpp från trafik och industri
- Utsläppsminskningar av kväveoxider och svaveldioxid är den mest långsiktiga lösningen (Naturvårdsverket).
- Skärpta avgaskrav och övergång till elfordon minskar kväveoxidutsläppen från trafik.
Skogsbruk med hänsyn till försurning
- Skogsbruk kan minska försurning genom att lämna kvar grenar och barr som buffrar marken (Havs- och vattenmyndigheten).
- Att undvika kalhyggen och istället gynna kontinuerlig skog täcker marken med organiskt material som motverkar pH-sänkning.
Jämförelse: Försurande ämnen i Sverige
Tre ämnen dominerar bilden, men med helt olika trender och effekter.
| Ämne | Huvudsaklig källa | Effekt på mark | Trend i Sverige (1990–2025) |
|---|---|---|---|
| Kväveoxider (NOx) | Vägtrafik, sjöfart, förbränning | Bildar salpetersyra, försurar när kväveupptaget är mättat | Minskat långsamt, fortfarande högt i södra Sverige |
| Svaveldioxid (SO2) | Industri, fossilbränsleförbränning | Bildar svavelsyra, kraftigt pH-sänkande | Minskat med över 90% |
| Ammoniak (NH3) | Jordbruk (gödsel, djurhållning) | Indirekt via nitrifikation, bidrar till övergödning och försurning | Relativt stabilt, vissa regionala ökningar |
Mönstret är tydligt: svaveldioxid har varit den stora boven historiskt, men tack vare lagstiftning är det i dag kväveoxiderna som driver den fortsatta försurningen. Ammoniak är en förbisedd spelare som kräver mer uppmärksamhet.
Bekräftade fakta och oklarheter
Bekräftade fakta
- Kväveoxider och svaveldioxid är de viktigaste försurande ämnena från mänsklig aktivitet (Sveriges miljömål).
- Naturlig försurning från skogstillväxt är ett väldokumenterat fenomen (Havs- och vattenmyndigheten).
- Kalkning höjer pH i sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen).
Vad som är oklart
- Exakt fördelning mellan olika kväveoxidkällor regionalt varierar.
- Ammoniakens roll i markförsurning är mindre kvantifierad på nationell nivå (Naturskyddsföreningen).
- Långsiktiga effekter av minskad svaveldioxid på markens buffertkapacitet är inte fullt kända.
Det finns alltså både tydlig kunskap och viktiga kunskapsluckor inom området.
Expertperspektiv på försurningen
”Skogens tillväxt försurar marken. När träden växer behöver de näringsämnen och vatten. De viktigaste näringsämnena utgörs av kväve, fosfor, kalium, kalcium och magnesium.”
– Havs- och vattenmyndigheten (vattenmyndighet)
”De ämnen som bidrar till försurning är svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.”
– Sveriges miljömål (nationell miljömålsmyndighet)
För den svenska skogsägaren och vattenförvaltaren är konsekvensen glasklar: kväveoxiderna från trafiken är den akuta utmaningen, medan svaveldioxidproblemet till stor del är löst. Utan fortsatta utsläppsminskningar och riktad kalkning riskerar vi att förlora både produktiv skogsmark och friska sjöar inom en generation.
publications.lib.chalmers.se, riksdagen.se, luftvardsforbundet.se, lagen.nu, pluggakuten.se, naturvardsverket.se
För att förstå vilket ämne som bidrar mest till försurningen av våra marker, kan du läsa mer om forsurning av mark och dess orsaker.
Vanliga frågor om markförsurning
Vad är pH-värde i mark och varför är det viktigt?
pH-värdet mäter surhetsgraden i marken. De flesta växter trivs bäst vid pH mellan 5,5 och 7. När pH sjunker under 5 blir marken sur, vilket hämmar tillväxten och frigör giftiga aluminiumjoner (Länsstyrelsen).
Vilka växter påverkas mest av markförsurning?
Känsliga arter som blåbär, lingon och vissa lavar trivs i sur mark, medan lövträd som ask och lind missgynnas. I jordbruket påverkas korn och vete negativt av lågt pH.
Hur påverkar försurning dricksvattenkvaliteten?
Försurning kan lösa ut metaller som aluminium och kadmium ur marken, vilket kan nå dricksvattentäkter. Kommuner i områden med sur berggrund övervakar därför pH i råvattnet (Länsstyrelsen).
Är försurning samma sak som surt regn?
Nej. Surt regn är en av orsakerna till försurning, men försurning kan också ske naturligt genom skogstillväxt eller via markprocesser. Surt regn är specifikt nedfall av svavel- och kväveföreningar från atmosfären.
Kan kalkning helt återställa försurade marker?
Kalkning neutraliserar pH och återställer buffertkapaciteten, men det är en temporär åtgärd. Utan minskade utsläpp måste kalkningen upprepas. Kalkning återför inte automatiskt alla förlorade näringsämnen (Havs- och vattenmyndigheten).
Vad är skillnaden mellan antropogen och naturlig försurning?
Antropogen försurning orsakas av mänskliga utsläpp (svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak) medan naturlig försurning drivs av skogstillväxt, nedbrytning och torvbildning. Den naturliga är mycket långsammare men kan förstärkas av mänsklig påverkan.
Vilken roll spelar ammoniak i markförsurning?
Ammoniak från jordbruket omvandlas till nitrat i marken, en process som frigör vätejoner och därmed sänker pH. Bidraget anses vara betydande, särskilt i regioner med intensiv djurhållning (Sveriges miljömål).
Dessa frågor täcker de vanligaste funderingarna kring markförsurning.